mod Archives - Mickes Figurer

592

Micke Gunnarsson — Fri, 04 May 2018 09:19:23 +0000

Kroppen är allt en trogen följeslagare!

Den säger oftast till när den inte vill mer eller inte orkar. Den är också alltid här och nu. Men vi tar vår ”rymddräkt” ofta för självklar och förväntar oss att den ska funka 24/7 , men ger vi den kärlek och visar vi den vår tacksamhet?

Tar vi hand om den fysiskt men även mer psykiskt och själsligt? Eller fyller vi den med giftiga ämnen och kanske än värre ”giftiga” tankar? Låter vi den ens bara vara en stund? Eller kan vi inte ens sätta ner vår köttbit på en sten utan att tjattret startar. Hur det rycker i både kropp och knopp efter bara några sekunder. Ständigt på väg någon annanstans… Så kanske skulle vi hedra vår ”rymddräkt” för att vi får låna den en stund. Låta den även vila lite i frid medans vi är vakna. Röra på den, leka med den och se till att de inre trivselreglerna följs?

Bara en tanke.

Kram/Micke

Inlägget 592 dök först upp på Mickes Figurer.

596

Micke Gunnarsson — Mon, 04 Dec 2017 09:09:18 +0000

Olika långa ben.

Om våra ben inte alls är lika långa så haltar vi. Detsamma gäller nog vårt inte också. Om insidan och utsidan inte alls är den samma så haltar vi. Det blir en inre konflikt. Ett inre skoskav.

Självklart spelar vi olika roller på livets scen. Men ju konstigare kostymer vi tar på oss ju jobbigare kan det bli. Särskilt när vi inte längre ens är medvetna om att det just bara är en kostym eller en roll vi spelar, utan när vi identifierar oss med den.

Till slut vet vi inte riktigt vem vi är varken bakom scen eller mitt på. Det är då vi behöver hjälp att boka resan som går inåt. Resan som antagligen har ditt hjärta som slutstation.
Kram/Micke

Inlägget 596 dök först upp på Mickes Figurer.

597

Micke Gunnarsson — Tue, 31 Oct 2017 07:09:21 +0000

Vem tror du att du är? Jesus eller?

Vem tror du att du är egentligen!? Buddha? Moder Teresa? Gandhi? Jeanne d’Arc? Rosa Parks? Nelson Mandela? Martin L King? Jesus? Ett helgon?
Hallå kom ner på jorden är du snäll!!

Men är det inte exakt detta vi idag är så tacksamma över?
Att just dessa människor faktiskt kom ner till jorden?

Människor precis som du och jag.

Dessa människor som i grunden är precis likadant skapta som dig och mig. Kött, ben och blod. Vad hade hänt om vi faktiskt hade vågat tro att vi var någon av dessa hjältar? Hur hade en dag som Jesus eller Moder Teresa sett ut? Hade jag förändrat något i mitt beteende? Hade jag ätit annorlunda? Bemött människor annorlunda? Röstat annorlunda i valet? Vem tar du rygg på? Vem är din förebild?

Nästa gång någon anklagar dig för att du leker helgon då du hjälper någon för tionde gången samma dag så bemöt även denna människa på samma sätt.  Säg bara Tack! För du vet innerst inne exakt vad du håller på med!

Så oavsett om du anser dig upplyst eller ej, låtsas att du är det.

Kram/Micke

Inlägget 597 dök först upp på Mickes Figurer.

598

Micke Gunnarsson — Tue, 31 Oct 2017 07:02:53 +0000

Livet kan väl inte alltid vara kul?

Vi vet alla att livet kommer likt den bästa sparringpartner bjuda oss på visst motstånd. Motstånd som oftast stärker oss i längden. Med den vetskapen så behöver vi själva inte fokusera på just motståndet. Vi behöver inte lägga kraft och energi på att göra det än mer jobbigt för oss. Varken i handling eller tanke.

Men livet kan väl inte alltid vara kul?

Viktiga frågor att ställa!

Så frågar den som antagligen kapitulerat och själv blivit motståndstillverkare. Så frågar den som kanske är för rädd för att faktiskt tro att livet faktiskt kan vara som en bal på slottet…helt underbart.

Så fråga dig själv:
Hur kul har du just nu i ditt liv?
Hur tillverkar du själv kul?
När skrattade du sist?
När skrattade du ihop med någon annan?
Får buset lov att hälsa på i din vardag eller har allt blivit allvarligt?

Vi har livet på oss att leva.
Så självklart bör vi, iallafall enligt mig, har lite kul under tiden.
Och fasiken vet….kanske är det så när det är dags att dra vidare att…roligast vinner?

Kram/Micke

Inlägget 598 dök först upp på Mickes Figurer.

599

Micke Gunnarsson — Wed, 04 Oct 2017 09:42:48 +0000

Så vad är egentligen sant?

Hur ser den verkliga verkligheten egentligen ut? Här och nu?
Vad finns kvar i möter mellan oss människor när rösterna i våra huvud tystnat? När vi bara står där mitt emot varandra? När tyckandet, gissningarna, ryktena och rädslorna lagts till ro? Fråga dig själv. Vad är egentligen sant och vilka slags grundvärderingar vill jag föra vidare till nästa generation och nästa.

Kram/Micke

Inlägget 599 dök först upp på Mickes Figurer.

600

Micke Gunnarsson — Wed, 04 Oct 2017 09:32:23 +0000

Figur nr 400!!!

Detta ska firas!! Och detta motiv kom till mig perfekt denna morgon. Inspirerad av en följares kommentar för ngn vecka sedan.
– Varför i hela friden lägger jag tid på att skapa 400 figurer??
– För att jag vill!! För att jag kan!!

Jag är säker på att samma sak gäller våra barns sätt att vara och agera. De gör saker för att de kan. Sedan är utmaningen för vuxenvärlden att bemöta detta på ett respektfullt och utvecklande sätt. Detta betyder INTE att barn ska få göra vad de vill helt utan gränser. Men även då vi behöver rama in våra barn så ska det ske med respekt och med en tanke ur barnens perspektiv. Det är högst ovanligt att barn väljer att utvecklas med en baktanke att jäklas med oss vuxna.

Kram/Micke

Inlägget 600 dök först upp på Mickes Figurer.

601

Micke Gunnarsson — Mon, 11 Sep 2017 08:29:19 +0000

I väntan på Jultomten?

Självklart ska inte livet gå ut på att ständigt kämpa, stressa, skapa målformuleringar och ett evigt jagande. Men vi får ändå inte glömma att det är här och nu vi har fått chansen. Vi har fått en liten stund här på jorden med obestämt slutdatum. Så om vi nu vill nå något, få uppleva något speciellt, odla något särskilt intresse…så måste vi passa på medans vi lever.

Om detta ska kunna ske skulle jag vilja be dig om att gå från ”önskan” till ”strävan”. Många gånger önskar vi saker. Önskar jag kunde passa tider bättre, önskar jag kunde bli hälsosammare, önskar jag kunde mer on internet, önskar man kunde ha ett roligare jobb…
Så sitter vi där och önskar precis som vi gjorde som barn på julafton.
Lämnar vårt egna öde till jultomten.

Strävan handlar om riktning och aktivitet. Att dedikera sig och börja ta ansvar. Här hoppar vi i tomtedräkten själva. Detta innebär dock hårt arbete på många fronter men det är genom strävan vi sannolikt kommer nå dit vi vill.

Lycka till och ge ditt liv ett syfte!

Kram/Micke

Inlägget 601 dök först upp på Mickes Figurer.

602

Micke Gunnarsson — Mon, 11 Sep 2017 08:24:33 +0000

Trotsiga barn?

Det är lätt att vi vuxna kallar våra barn trotsiga eller att de är i den så kallade trotsåldern. Men i själva verket handlar det nog snarare att våra barn börjar att komma till den punkt då de vill utforska sitt egna ledarskap, sina egna gränser och behov. Hur de som person funkar i samklang med andra barn och framförallt oss vuxna.

Det är synd om vi vuxna då väljer att möta detta behov med att själva snarare bli trotsiga. Det är ju nu våra barn försiktigt börjar be oss om att få lite mer eget ansvar och det är här spännande utveckling kan ske. Dessa egenskaper vet vi ju är viktiga att ha med sig framåt i livet. Att säga ja när man menar ja och nej när man menar nej. Att vilja ta eget ansvar och ha modet att försöka.

Självklart kan det ibland vara jobbigt för alla parter, men bara genom att se ett barn som säger ”Kan Själv!” snarare ur ett utvecklingsperspektiv än ett försök till att trotsa vuxenvärlden, kan göra stor skillnad.

Kram/Micke

Inlägget 602 dök först upp på Mickes Figurer.

604

Micke Gunnarsson — Wed, 23 Aug 2017 06:24:29 +0000

Från rädsla till nyfikenhet.

Oftast då vi längtar tillbaka eller till en annan plats beror det på att vi inte vill vara där vi är. Och anledningen till att vi inte vill vara där vi är beror oftast på rädslor inom oss.
Antagligen så krävs det i denna situation nya tankar, agerande, kunskap eller möten för oss och är vi då rädda blir vi lätt emot. Är vi nyfikna blir vi istället för.

Nutiden och tankar om framtiden gör oss lätt inkompetenta. Vi känner att vi inte räcker till. Vi förstår helt enkelt inte tillräckligt. Plötsligt är du återigen nybörjare. Och så har det alltid varit. Och så kommer det alltid att bli.
Idag upplever exempelvis många vuxna denna känslan när det kommer till digitalisering och integration.

Det var bättre förr säger vi med en längtan om att slippa vara här och nu. Men det kommer du aldrig att kunna ändra på. Möjligtvis var DU bättre förr och så kommer det också antagligen alltid att upplevas.

Kram/Micke

Inlägget 604 dök först upp på Mickes Figurer.

606

Micke Gunnarsson — Fri, 04 Aug 2017 09:49:57 +0000

En kick i baken.

Jag är absolut inte för våld. Och jag skulle aldrig uppmuntra människor att sparka på varandra. Inte heller djur. Dagens figur är en slags metafor för en ”kick i baken”. Jag tror att ibland sitter vi så hårt fast i våra invanda mönster, våra sanningar, värderingar och tankar om oss själva att det behövs en rejäl knuff utifrån eller inifrån för att vi ska flytta på oss en meter eller två.
En knuff för att få våra mentala murar att krackelera. Vi lever i ständig förändring och om vi fastnar i att allt var bättre förr, blir det klurigt i längden.

Erfarenheter är bra för att skapa sig Nyfarenheter…tänker jag.

Kram!

Inlägget 606 dök först upp på Mickes Figurer.